Drivmedelspriserna har under våren nått nya rekordnivåer. Hur ser förutsättningarna för milersättning ut vid bilkörning?
Sedan 2009 har den ersättning som kan utbetalas skattefritt legat stadigt på samma nivå. Ersättningsnivåerna skiljer sig åt beroende på om det är den privata bilen eller tjänstebilen som används. När anställda gör resor i arbetet (tjänsteresor) med egen bil kan arbetsgivare betala ut skattefri bilersättning enligt schablon med 18:50 kr per mil. Motsvarande ersättning om den anställde betalar drivmedlet själv för en tjänstebil är 6:50 kr per mil om bilen går på diesel och med 9:50 kr per mil om bilen går på annat drivmedel (t.ex. bensin, el eller etanol). Om en egen företagare kör bil kan nämnda skattefria schablonbelopp tas som privat ersättning.
När drivmedelspriset överstiger det som utges i ersättning kan det bli en förlustaffär att använda bil i tjänsten. Men det går att betala en högre ersättning. I många kollektivavtal finns det en uppdelning mellan schablonersättning som skattefri och sedan ett tillägg över schablon. Här finns det inget tak. Skillnaden blir att det belopp som ligger över schablonersättning är att betrakta som lön. Därmed blir det överskjutande beloppet såväl skattepliktigt som arbetsgivaravgiftsgrundande.
Under rådande drivmedelssituation är ett alternativ att utge ett engångsbelopp eller extra lönetillägg som kompensation för de ökade kostnaderna. Även ett sådant alternativ blir skattepliktigt och arbetsgivaravgiftsgrundande.
Det ligger även ett förslag från regeringen om en tillfälligt sänkt skatt på diesel och bensin under juni-oktober 2022 samt att en ny drivmedelskompensation införs till privatpersoner. När det gäller eventuell höjning av den skattefria nivån så är den under debatt.
April månad och början på det nya året. Semesteråret. I varje fall för väldigt många.
Hos många anställda har det nu blivit påfyllt i semestersaldona. Enligt semesterlagen är det från och med den 1 april som de flesta anställda får nya betalda semesterdagar. Det finns även de som har kalenderårbaserad beräkning, och de fick sina nya betalda semesterdagar den 1 januari. Vilket semesterår som ett företag följer finns antingen i ett kollektivavtal eller så är det semesterlagen som gäller.
Måste man då ha betalda semesterdagar för att vara ledig? Svaret är nej. Anledningen till att vi har semester är för att återhämta oss. Idag är 25 dagar reglerat i lag, vilket ska motsvara fem veckors ledighet. Oavsett om arbetet vanligtvis är två eller fem arbetsdagar i veckan. Den ledigheten har varje anställd rätt till. Sedan är det inte ovanligt att det i kollektivavtal eller enskilda överenskommelser finns fler dagar. En anställd som inte har jobbat tillräckligt länge för att få betalda semesterdagar kan ta ut semesterledighet utan lön.
Den lön som betalas ut under de betalda semesterdagarna är något som den anställde har tjänat in. Intjänandet görs vanligtvis året innan, under det som kallas intjänande år. För att göra det lite mer komplext så finns det även de om har sammanfallande intjänande år med semesteråret när dagarna plockas ut. Det innebär att man tjänar in betald semester under pågående år.
Sedan kan antalet betalda semesterdagar påverkas av frånvaro. Det finns en hel del frånvaro som är semesterlönegrundande och därmed ger betalda semesterdagar trots att man inte har jobbat. Ett exempel är sjukdom. Ett annat är när man är föräldraledig. När en anställd börjar och slutar kan också påverka hur många betalda semesterdagar denne är berättigad till.
Alla har rätt till semesterledighet, men den är inte alltid betald.
Företag som har haft utbyte med Storbritannien har fortsatt möjlighet att söka stöd för de merkostnader som Brexit har medfört.
När Storbritannien valde att lämna EU ställdes den europeiska samverkan inför nya utmaningar. Det var första gången som ett land har lämnat EU. Brexit påverkar hela EU, men omfattningen varierar då vissa företag blir mer påverkade än andra. EU-kommissionen har därför inrättat en särskild fond. Fonden utgörs av den så kallade Brexitjusteringsreserven, förkortad BAR (på engelska Brexit Adjustment Reserve). Företag som har påverkats av Brexit kan få ersättning för olika typer av kostnader från BAR.
I den grupp som anses stödberättigade återfinns bland andra privata och offentliga företag, särskilt små och medelstora företag, egenföretagare, lokalsamhällen och organisationer,
Stödet kan sökas för kostnader som uppstått under perioden 1 januari 2020 fram till och med 31 december 2023. Exempel på kostnader som kan omfattas är konsult -och rådgivningstjänster som syftar till att hantera den situation som uppstått genom att Storbritannien lämnat EU. Det kan handla om anpassningar avseende förändrade handelsprocedurer, ändrade regelverk och andra förutsättningar såsom produktgodkännande, etableringskrav och liknande.
Stöd kan även sökas av företag för andra aktiviteter. Såsom om det finns direkta kostnader för godkännande eller märkning av produkter för att de även fortsättningsvis ska kunna saluföras i Storbritannien. Förutsättningen är att godkännandet eller märkningen beror på britternas utträde ur EU. Även kostnader för deltagande i mässor och liknande med syfte att etablera eller utöka handel på marknader där företaget inte eller i begränsad omfattning är verksamt sedan tidigare kan inkluderas i stödansökan. Förutsatt förstås att åtgärderna beror på att handel med Storbritannien upphört eller påtagligt försvårats av landets utträde ur Europeiska unionen.
Ansvarig myndighet för hantering av stödet är Rådet för Europeiska socialfonden, vanligtvis omnämnt som Svenska ESF-rådet.
Sedan införandet av GDPR i Sverige har riktlinjer utarbetats. Nyligen uppdaterades riktlinjerna kring personuppgiftsincidenter.
Ett exempel: Du ska mejla en lista till en extern part med uppgifter om 15 personer. Uppgifterna som skickas är namn, e-postadresser och allergier. Ingen har skyddad identitet. Det sker ett misstag och alla personer får en kopia på mejlet med allas uppgifter. Du upptäcker detta direkt, kontaktar alla som har fått mejlet och ber dem att slänga listan. Behöver detta anmälas till IMY som en personuppgiftsincident?
Svaret är nej om man utgår från de riktlinjer som EDPB* nyligen har publicerat.
För att underlätta om ett företag råkar ut för en personuppgiftsincident har EDPB publicerat ett dokument med riktlinjer utifrån typfall av tidigare inträffade incidenter. Detta för att företag ska veta vad som är korrekt hantering. Kortfattat är att incidenten inte har någon avgörande påverkan på personerna. Detta eftersom de blev kontaktade direkt efter att misstaget upptäcktes. Rekommendationen är att kontakta de som inte skulle ha mejlet och instruera dem om att de ska slänga mejlet och att de inte har rätt att använda uppgifterna framöver. Det behövs i detta fall inte göras någon personuppgiftsincidentsrapportering till Integritetsskyddsmyndigheten.
EDPB:s kommentarer på fallet ovan finns i riktlinjerna, 6.3 CASE No. 15: Personal data sent by mail by mistake.
Detta är den andra versionen av dessa riktlinjer och de antogs den 14 december 2021 och publicerades den 3 januari 2022. Riktlinjerna omfattar
*EDPB, European Data Protection Board, eller på svenska, Europeiska dataskyddsstyrelsen är ett oberoende europeiskt organ som bidrar till en enhetlig tillämpning av dataskyddsregler i hela Europeiska unionen och främjar samarbete mellan EU:s dataskyddsmyndigheter. EDPB utfärdar riktlinjer, rekommendationer och praxis för GDPR.
För att minska smittspridning har det under pandemin varit slopad förmånsbeskattning på parkering vid arbetsplatsen. Nu har vi ett nytt läge, vad gäller då för parkering?
Under pandemin har en tillfällig skattefrihet för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen varit gällande. Under 2022 kommer förutsättningarna vara att parkeringen är skattefri under perioden 1 januari–30 juni 2022.
Skattefriheten gäller parkering och omfattar inte bara bilar utan även motorcykel, moped eller cykel. Alla som arbetar vid arbetsplatsen omfattas, även uppdragstagare kan få en parkering. En förutsättning är att det avser en parkering som ligger vid eller nära arbetsplatsen. Anställda som har en förmånsbil beskattas inte för fri parkering eller garageplats vid arbete. Men om arbetsplatsen är i bostaden så är fri parkering en skattepliktig förmån.
Beslutet om skattefrihet under årets första halvår kommer att vara gällande från och med den 1 mars 2022. Men det blir en retroaktiv lagstiftning som medför att även fri parkering som lämnas i början av året blir skattefri. Från och med den 1 juli återinförs förmånsbeskattningen. Det kan fortsättningsvis vara så att fri parkering vid arbetsplatsen är helt eller delvis skattefri även efter 30 juni. För att parkeringen ska vara helt skattefri gäller att den anställde har använt den egna bilen i tjänsten minst 300 mil och minst 160 dagar per år. För att parkeringen ska vara delvis skattefri, om den anställde kör färre dagar än 160 men minst 60 under året och använt bilen i tjänsten minst 300 mil sker en beräkning utifrån antal dagar som bilen inte använts i tjänsten.
För en anställd som kör privat bil i tjänsten men som inte uppfyller de ordinarie reglernas krav för fri parkering beräknas förmånsvärdet till ett värde som motsvarar det antal dagar som bilen inte använts i tjänsten.
De stöd som regeringen har infört under pandemin för att mildra effekterna på företagen kommer att fasas ut. Vilka stöd gäller och hur länge?
Folkhälsomyndigheten har beslutat att upphäva föreskrifterna kopplade till covid-19-lagen. Det innebär att restriktionerna som varit gällande till stora delar hävs per den 9 februari. Under de senaste åren har företag fått stöttning i form av olika åtgärder för att dämpa de ekonomiska effekterna restriktionerna har medfört. Antalet ändringsbudgetar och uppdaterade eller nya regelverk kring stöden under pandemin har varit många.
2022 har regeringen aviserat tre ändringsbudgetar varav två har behandlats i riksdagen. Regeringen har nu tydliggjort att de stöd som är aviserade kommer att ligga kvar.
Det innebär att för de företag som nyttjar omställningsstöd eller omsättningsstöd ligger dessa kvar till och med februari 2022.
Skatteverket är ansvarigt för omställningsstöd. Ansökan för omställningsstöd för december 2021 och januari 2022 öppnade 7 februari.
Boverket hanterar omsättningsstöd till enskilda näringsidkare. Från och med den 9 februari till och med den 30 april 2022 kan stödet sökas för perioderna december 2021 och januari 2022. Omsättningsstöd för perioden februari 2022 kan sökas från och med den 1 mars till och med den 30 april 2022.
Inom socialförsäkringsområdet har ett antal stöd förlängts och de kommer att vara gällande till och med mars 2022. Ansvarig myndighet för ansökan och handläggning är Försäkringskassan
För det lönebortfall som karensavdraget medför finns möjlighet att ansöka om ersättning från Försäkringskassan för perioden 8 december 2021 – 31 mars 2022. Det utbetalas ett schablonbelopp på 810 kronor före skatt. Detta går att göra i efterhand och ansökan för ersättning är öppen från och med den 7 februari. Sista dag att ansöka är den 30 juni 2022.
Vanligtvis ska läkarintyg lämnas från och med åttonde sjukdagen. De tillfälliga reglerna innebär att en person inte behöver styrka sin sjukfrånvaro med ett läkarintyg under de 14 första dagarna i sjukperioden för att kunna få sjuklön eller sjukpenning,
För anställda, arbetslösa och tjänstlediga gäller de tillfälliga reglerna för läkarintyg från 19 januari 2022 till och med 31 mars 2022 och för egenföretagare från 8 december 2021 till och med 31 mars 2022.
Arbetsgivare får normalt ersättning för kostnad vid sjuklön enligt olika procentsatser beroende på hur höga kostnader arbetsgivaren haft. De tillfälliga reglerna har stärkt upp ersättningen. Inledningsvis fick alla arbetsgivare ersättning för hela sjuklönekostnaden men sedan har ersättningsnivåerna varierat under pandemin. Arbetsgivaren ska betala ut sjuklön till sina anställda precis som vanligt. Försäkringskassan ersätter sedan arbetsgivaren via skattekontot. Den tillfälligt förstärka ersättningen gäller retroaktivt från och med december 2021 till och med mars 2022.
För det lönebortfall som frånvaro som riskgrupp medför finns möjlighet att ansöka om ersättning från Försäkringskassan för perioden 8 december 2021 – 31 mars 2022. Detta går att göra i efterhand och ansökan för ersättning är öppen från och med den 7 februari.
Föräldrar till barn som nyligen har varit allvarligt sjuka och som behöver skyddas så de inte insjuknar i covid-19, kan få en förebyggande ersättning för vab, om de behöver avstå från arbete. Detta gäller även föräldrar som måste vara hemma vid eventuell skolstängning.
Två åtgärder ligger kvar till och med den 30 juni. Det är slopat fribelopp för studiemedel och skattefri förmån av fri parkering vid arbetsplatsen.
2 februari beslutade Riksdagen att genomföra vissa av de åtgärder som årets andra ändringsbudget innehöll. Det här är vad som gäller nu.
Under pandemin har en tillfällig skattefrihet för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen varit gällande. De tillfälliga reglerna som infördes under 2020 förlängdes till att gälla även under 2021. Riksdagen har nu beslutat om en ny, tillfällig lag som träder i kraft den 1 mars 2022. Denna tillfälliga lag tillämpas på de parkeringsförmåner som har lämnats efter den 31 december 2021. Lagen upphör att gälla vid utgången av juni 2022, men kommer då att gälla för de förmåner som har lämnats under perioden 1 januari–30 juni 2022. Förslaget var från början att slopad förmånsbeskattning av parkering skulle gälla till och med den 31 mars 2022, men förlängdes bland annat tack vare Srf konsulternas remissvar.
En annan hantering som har frångått de normala rutinerna är den för kravet på läkarintyg. I samband med sjukdom förväntas den anställde att styrka frånvaron med ett läkarintyg på grund av sjukdom. Det blir nu ett uppskjutet krav på läkarintyg från åttonde till den femtonde dagen i sjukperioden, det vill säga en förlängning till och med 30 april 2021.
Företag har under pandemin kunna ansöka om anstånd med inbetalning moms, arbetsgivaravgifter och skatt till Skatteverket. Anstånd med inbetalning av avdragen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter har tidigare beviljas för högst sju redovisningsperioder för redovisningsperioder som infaller under januari 2020 – 2021. Nu har riksdagen fattat beslut om att omfatta även redovisningsperioderna oktober – december 2021 och att anståndet kan beviljas för högst nio redovisningsperioder.
Det gäller anstånd för avdragen preliminär skatt, arbetsgivaravgifter samt moms som redovisas månadsvis. Anståndstiden får bestämmas till längst ett år, och flyttas fram från 12 mars 2022 till och med den 12 februari 2023. Anstånd för mervärdesskatt som redovisas kvartalsvis ska kunna beviljas för högst två redovisningsperioder, i stället för dagens enda. Anståndstiden får bestämmas till längst ett år, dock längst till och med den 17 januari 2024.
Besluten i ändringsbudgeten innebär även att medel avsätts för utökningar av omställningsstödet, omsättningsstöden till enskilda företagare och handelsbolag samt av evenemangsstödet. Stödet till kultur och idrott förstärks och fribeloppet för att få studiemedel slopas tillfälligt.
Däremot riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om angående evenemangsstödet. I uppmaningen framkommer att regeringen snabbt bör arbeta om kriterierna för evenemangsstödet så att de som berörs kan få stödet snabbare och att fler kan få del av det.
Regeringens förslag om att återinföra ersättningar godkändes också av Riksdagen. Det innebär att från och med 8 december till och med 31 mars 2022 kan individen få ersättning för karens, det utges ersättning för riskgrupper och arbetsgivaren kommer att få ersättning för sjuklönekostnader över det normala. Ersättningen kommer att kunna ansökas om i efterhand från 8 december 2021. Sedan tidigare gäller att ersättningar för vab vid skolstängning och ersättning till föräldrar till barn som varit allvarligt sjuka är möjligt att få till och med 31 mars 2022.
För företag som tidigare har sökt om tillfälligt anstånd med inbetalningar till Skatteverket utökas möjligheten ytterligare.
Pandemin har lett till att många företag kämpar med ekonomin. För att underlätta har Skatteverket i omgångar möjliggjort att skjuta upp inbetalningen av moms, arbetsgivaravgifter och skatt genom tillfälliga anstånd. I samband med att det tillfälliga anståndet upphör finns det möjlighet att ansöka om förlängning i ytterligare ett år.
Inbetalningar sker beroende på vilken redovisningsperiod företaget har. Huvudregeln är redovisningsperioden en kalendermånad, men beskattningsunderlagets omfattning kan medföra även längre perioder. Eftersom perioderna för när företagen ska betala varierar så är det även olika antal perioder som företagen kan få tillfälligt anstånd för. Grundprincipen vid tillfälligt anstånd är att betalningen kan skjutas upp i ett år från beslutsdatumet. Tillfälligt anstånd kan medges för nio perioder för månadsredovisning som arbetsgivardeklaration och månatlig momsredovisning, tre för de som redovisar moms per kvartal och två perioder för de som redovisar moms på årsbasis.
Tillfälliga anstånd gäller för följande perioder:
Nedan ser du Skatteverkets exempel
De tillfälliga anstånden är uppdelade i två led. Du kan i första ledet få anstånd upp till tolv månader från den dag Skatteverket beviljar ditt anstånd men som längst till och med den 12 februari 2023 (17 januari 2024 för de som redovisar moms per helår). Du kan sedan ansöka om förlängning av anståndet med ytterligare 12 månader. Detta betyder att din anståndstid kan variera beroende på när du ansöker om anståndet. Till exempel kan du få maximalt 5 månaders anstånd i första ledet om ditt anstånd beviljas 12 september 2022.
När du har utnyttjat din maximala anståndstid i första ledet kan du ansöka om en förlängning av ditt tidigare anstånd med maximalt 12 månader. Den bortre tidsgränsen blir då 12 februari 2024 (17 januari 2025 för de som redovisar moms per helår). Även här kan din anståndstid variera i tid beroende på när du ansöker
Viljan från den breda allmänheten att bidra till det demokratiska Ukraina genom att skänka pengar har sällan varit högre. Så här fungerar skattereglerna.
Att ge gåvor från företaget kan ge mottagaren mer än om man först tar ut pengarna privat och sedan skänker dem. Förklaringen är att sociala avgifter och inkomstskatt inte belastar det tilltänkta gåvobeloppet.
Privatpersoner kan få skattereduktion med 25 % av gåvobeloppet, men
Ge i första hand ditt bidrag till en organisation med 90-konto. Då kan du vara trygg med att minst 75 % av ditt bidrag går till det ändamål som har uppgetts. Organisationer med 90-konto kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll, som du kan läsa mer om här >>
Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Om du just nu uttryckligen vill bidra till Ukraina så finner du organisationer som är på plats och där ditt bidrag gör skillnad här >>
Viljan är stor för att stötta personer som drabbas av invasionen i Ukraina. Ett sätt som företagare är att anställa någon av de personer som har flytt till vårt land.
Vanligtvis är ukrainska medborgare viseringsfria inom Schengenområdet. Att vara viseringsfri innebär att man som ukrainsk medborgare får stanna i Sverige utan visum i upp till 90 dagar. Förutsättningen är att personen kan visa upp ett giltigt biometriskt pass vid gränsen till Sverige. Det är inte samma sak som rätten att arbeta. Då krävs det arbetstillstånd.
Nu har EU har aktiverat det så kallade massflyktsdirektivet. Det innebär att personer från Ukraina erbjuds ett omedelbart och tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd i EU:s medlemsstater. Den person som har beviljats tillstånd enligt massflyktsdirektivet får ett uppehållstillståndskort (UT-kort). UT-kortet ger uppehållstillstånd för tillfälligt skydd och rätt att arbeta i Sverige.
Som arbetsgivare finns en skyldighet att kontrollera att den anställde har rätt att arbeta, om inte kan det leda till straffavgift, fråntagen rätt till alla offentliga stöd, bidrag och förmåner under fem år, återbetalningsskyldighet avseende tidigare utbetalda bidrag och/eller en dom till böter eller fängelse.
Om vistelsen är kortare tid än tre år så får personen inte ett svenskt personnummer utan ska ansöka om ett svenskt samordningsnummer. Samordningsnumret använts i olika sammanhang, bland annat i kontakt med myndigheter. Om man inte har ett samordningsnummer kan man till exempel inte öppna ett svenskt bankkonto. Skatteverket utfärdar samordningsnummer.
Det är viktigt att som arbetsgivare spara kopior på dokument som visar att personen har rätt att vara och arbeta i Sverige. Dokumenten ska arkiveras under hela anställningstiden och 12 månader efter att anställningen tagit slut.
